Började lördagsmorgonen med en promenad i Tyresö. Det var lugnt, vackert och jag insöp skogens alla dofter...

Hittade sedan en pinne som jag ville ha ner i vattnet..

Fick kämpa ordentlig, men till slut fick jag den dit jag ville. Matte tycker jag har en väldigt speciell teknik för ändamålet. Hade det inte varit lättare att bära den dit undrade hon?

Passerade sedan en bäck där det låg en pinne modell större som jag ville ha. Det var bara det att det var så strömt i vattnet så när jag inte längre bottnade så drogs jag med i strömmen. En ny och inte allt för angenäm upplevelse. Som tur var lugnade vattnet ner sig efter bara några meter och jag kunde ta mig upp på trygga land igen. Vi bestämde oss för att pinnen fick vara kvar där den var.

Efter morgonpromenaden gick vi till klubben där vi träffade Elin, Susanne och Linda. Elin var som vanligt på gott humör och bjöd mig på en korvbit. Jag försökte ta hela handen, men hon var beredd så det hade jag inte mycket för.

Vi hade lite brådis och hann inte stanna så länge, men en platsliggning hann vi med tillsammans med de andra. Matte tyckte Kox såg så majestätisk ut där han låg. Bara undrar gör inte jag också det?

Alva var också där men vi hann inte med att leka den här gången. Väldigt dåligt prioritering av matte tycker jag. Inte tog hon några nya bilder heller så det här är en bild från sist vi träffades.

När vi kom hem kunde inte matte låta bli att beundra påskliljan som krupit fram under stenplattorna.

På eftermiddagen åkte vi ner till SSBK där det var DM för schäfrar. Tittade på några BH prov och en BSL klass. Se och lär sade matte..

Petra och Arrak var också där och tittade på . Arrak tyckte nog att det var lite omtumlande med alla nya intryck som är runt om när det är tävlingar. Han tyckte det kändes tryggt att sitta tätt intill sin matte. Själv tyckte jag skotten som sköts under varje program,var lite obehagliga. Matte tyckte inte alls som jag utan att det var ett utmärkt tillfälle för mig att få lite skotträning.

Fick gå en promenad med Tjejen när vi hade tittat klart på tävlingarna. Det var en trevlig avslutning på en bra dag!

Här kommer en sammanställning av veckans händelser i ett och samma blogginslag.

Förra helgen var jag på promenad med husse runt Ågestasjön. Han kastade ut pinnen i vattnet - det vara bara det att den sjönk...

 Tänker du bara stå där och titta på? Kom och hjälp till din landkrabba!

 Nähä, inte det. Då får jag leta upp pinnen på egenhand. Inga problem, men det är lite svårt att andas under vattnet... såklart att jag hittar den på egen hand, men teamwork är roligare!

I måndags var vi anmälda till en kurs i lydnad/kontakt tillsammans med Petra och Arrak. Det är alltid bra att få lite nya tips och låta utomstående kommentera vad man gör för konstigheter, tycker matte. Sedan är det alltid bra att träna kontakt i en grupp med en massa nya hundar, lite störningsträning. Det var bara det att vi missade att kolla upp att det var fler anmälda, vi tog det lite för givet. När vi kom dit visade det sig att det bara var matte och Petra som var anmälda. Nu gjorde det inte så mycket, vi hade en trevlig promenad tillsammans ändå, men lite snopet var det....

Här Petra och Arrak

Igår tog vi en promenad till SSBK och tittade på apelltävlingarna. I väntan på att lydnadsdelen skulle komma igång passade vi själva på att träna lite lydnad. Matte undrar om någon har något tips på hur hon ska få mig att inte sätta sig så långt till höger (i linje vid sidan av hindret) vid momentet hopp/sitt/hopp. Om matte står där och jag hoppar till henne, då svänger jag om till vänster (precis som vid inkallning), men när matte kommenderar hopp/sitt och står kvar då svänger jag om till höger istället kommer långt ut på kanten och tillbaka hoppet blir väldigt snett... Tips mottages tacksamt!!

Igår fick vi oväntat besök av en granne som hade sin hund Minou med sig. Hon är precis 1 år fyllda och ett riktigt yrväder. Har träffat henne en gång tidigare, men det var förra året när hon bara var en liten valp. Visst är hon söt?

Jag låg ner på golvet och Minou for runt mig. Vi  lekte och hade kul en bra stund och matte tyckte att jag uppförde mig exemplariskt och var väldigt snäll mot henne.

Mellan varven var det som att leka med ett spöke. Ingen hund utan bara "dimmigt stoft", hon var överallt och ingenstans från ena sekunden till den andra.

Ibland kom jag i underläge...

Då gäller det såklart att tala om vem som är herre i huset och tukta henne lite .. kanske syns dålig på bilden, men jag har ett stadigt tag (bett), runt halsen på henne

Men ibland var hon stilla flera sekunder i sträck och då låg vi och mös tillsammans.

Hoppas hon kommer förbi fler gånger. Det var ett trevlig avbrott..

Så här när man är ledig och har lite mer tid än vanligt kan det hända att man som matte börjar se sig runt med lite nya ögon - på gott och ont, rätt eller fel eller kanske magiskt... Här kommer därför lite iakttagelser från vardagen som handlar om allt mellan himmel och jord.

Det här känns fel - det är en gångstig vi brukar passera under promenaden - vattenfylld som en sjö...

Det är ju påsk och det blev en påsklunch med husses bror med familj som vi inte har träffat på flera månader. Farmor var med och tog därmed ytterligare ett steg i rätt riktning sedan hon blev sjuk efter operationen i januari. Tog sig från bilen och upp till oss utan rollator - det känns helt fantastiskt!

Något som inte är lika fantastiskt är att matte upptäckte alltför sent att dammsugaren har slutat fungera. En djurägares mardröm! Så här ser det ut hemma hos oss efter två dagar!! Det gäller att vara kreativ, så snabbt ner i källaren och hämta storsopen. Den här högen sopades upp från golvet endast i kök och matplats... phu, hoppas ingen ser den bakom dörren..

Här ser ni fem skäl till att matte ska ha plastblommor. Nu står det bara tomma blomkrukor i fönstren som hånskrattar åt henne.. Hon tröstar sig med att hon ägnat tiden åt att ge mig omsorg i stället, vilket så klart är mycket viktigare..

.. eller kanske har hon tagit hand om någon annan, kanske Tobbe som fick nageltrång och blev tvungen att gå till vårdcentralen och få hjälp. Han behövde lite extra omsorg därefter.. (och Tessan om du läser det här, vi vet ju att du har fotfobi, vi lovar att ställa din temugg på andra änden av bordet när du kommer förbi och fikar nästa gång...)

Tyson är det också lite synd om. Han fick hela pälsen full av tovor och vi insåg att vi inte skulle fixa det på egen hand. Det blev ett besök till veterinären för lejonklippning. Efter en liten stund ringde veterinären och sade att Tyson är sjuk. Han har hjärtfel så han fick en remiss till Bagarmossen för vidare undersökning. De lyckades dock raka honom utan lugnande (helt otroligt, husse och matte biter han när de kammar honom, de skulle aldrig våga raka honom av rädsla att göra honom illa i skinnet). Tovorna är tack och lov borta nu..

 Det här är en annan liten Tova, hon är unik i släkten. Det är ganska många kusiner i släkten. Kim äldst, sedan kommer Tobbe, Caspar, Tommy, Whilmer, Henke, Vide, Richard och så senast den enda lilla tjejen - Tova. Det var det ingen som kunde ana när Kim föddes att det skulle ta 18 år innan det skulle födas en tjej.. 
Vad ska man förresten med sked till när man kan använda handen och trycka in ...

Matte tycker att Tova och jag har något gemensamt.. hon nämnde något om att det ser lite"grisigt" ut..

..vilken tur att jag fick tillfälle att bada när husse var ute med mig idag.

Det här är för övrig helt rätt - vattnet ska var i sjön inte i min päls.

Något som är på fel plats är dessa ekollon. Det här är vår gräsmatta, eller borde vara, det är snarare en ekmatta. De finns i 1000 tal och är helt omöjliga att få bort trots krattning och sopning som visade sig vara ett väl fungerande alternativ för att få bort dem som inte sjunkit ner i jorden och slagit rot (grannarna tror nog att matte är tokig som sopar gräsmattan).Med sopen flög de flesta all världens väg..

Här är en kille som också flyger. Det är Kim som är i Åre den här veckan och åker snowboard. Väldans tomt är det här hemma, vi saknar dig Kim!! Jodå, vi gör vårt bästa för att ta hand om terrariet och grodorna när du är borta.. Vi har fått noggranna instruktioner upptejpade på kylskåpsdörren. Har ni sett det är snö däruppe, känns ofattbart när vi har så varmt och skönt hos oss nu. Nästan lite juligt...

Fast vi har ju också julstämning på vår veranda upptäckte matte. Idag åkte även julbelysningen ner från verandan:) Men vadå, " julen varar ända fram till påska" sjungs det. Vi vill inte vara sämre..

Sämre gick det för den här stackars fågeln som flög in i vår fönsterruta idag, stackars liten..

När solen gick ner idag såg det ut som om det brann i vattnet, vilken synvilla, nästan lite magiskt..

Det finns andra saker hemma hos oss som också är magiska. Tvätthögen tex, visst är det magiskt att man lämnar (i bästa fall) sin tvätt i tvättkorgen och vips så är det någon fee där och svänger med trollspöt så den landar i nytvättad i garderoben igen. Mycket magiskt tycker matte.. Fast å andra sidan så tycker matte att lövhögarna hos oss är magiska. Matte är ganska duktig på att kratta löv - i högar - och det märkliga är att högarna försvinner, av sig själva. Precis som tvätthögarna, inflikar husse..

Som ni säkert förstått så har matte absolut inte några "gröna fingrar". Alla växter dör obevekligen, hur mycket hon än försöker. Därför kan det tyckas märkligt att dessa som hon verkligen inte fösökt få liv i envisas med att komma upp. Jättefint, men om hon hade velat ha påskblommor där så hade hon inte lagt stenskivor längs husväggen..

Vi kan bara konstatera att det ligger något i uttrycket från filmen Forrest Gump - "Life is like a box of chocolates. You never know what you're gonna get."

God fortsättning på påsken allesammans!

Vi ligger en dag efter med bloggningen så här kommer fredagens blogg. Som det sig bör på långfredagen så blev det en låååång, men härlig dag. Till skillnad från torsdagens småkyliga och småregniga väder så bjöd långfredagen på en stor värmande sol från blå himmel. Petra hade bjudit in deltagare som har gått kurs för henne under året. Många är säkert bortresta så här över påsk, men vi var ändå ett gäng som träffades på Åbyängar för att akitivera sig efter tycke och smak. Några ville bara  njuta av vädret, umgås med andra hundägare och passa på att låta sina hundar få socialisera sig bland en massa nya hundar. Vi började med en gemensam platsliggning för alla som var där.Efter ett samråd med matte bestämde vi oss sedan för att spåra och träna lydnad.

Här en snygg tjej som var där. Har träffat henne ett par gånger tidigare, skulle gärna vilja lära känna henne lite bättre. Hon verkar vara en MYCKET trevlig tjej.

 Här några andra som var med. Matte har dålig koll på namnen tyvärr.

Vi skulle som sagt spåra. Dagen till ära fick vi tillfälle att få en helt ny spårläggare, vilket inte är så ofta man får möjlighet till. Hur det gick?

Om ni frågar mig så gick det kanonbra, men om ni frågar matte har hon nog en annan uppfattning. Jag hittade 3 av 4 spårapporter samt slutet, det är väl inte illa?? 

Här är jag MITT I spårkärnan, det är jag HELT säker på. Matte sade att även solen har fläckar och selade av... Det är tur att det inte är någon lägrespårs tävling på gång i år sade hon.. Dessutom tycker hon att jag har blivit en tjockis. Jag har sedan jag var 7-8 mån vägt 27-30 kg, men när vi skulle ut och spåra första gången i år fick matte släppa ut bandet på magremmen. Har nog gått upp 2 kg tror hon,  fast senast veckan har jag nog gått ner lite igen, eller beror det på all päls som tappas nu?

Sedan nosade jag på egen hand upp sista biten av spåret och hittade spårslutet som var ett påskgrisöra som jag fått av Petra. Matte tyckte inte att jag hade gjort mig förtjänt av det, men det är ju trots allt Påsk så jag fick äta upp det i alla fall.

Åh, det var inte bara gott, det var jättesmaskens! Tack Petra, det förgyllde min dag!

Sedan var det dags för lunchpaus. Petra bjöd på kanongod salami- och briebaugette som smakade suveränt i det soliga vårvädret i goda vänners sällskap. Affe tittar på och vill gärna smaka...

Efter lunch var det dags att träna lite lydnad.

Här ett ställande under gång... inkallande med ställande sitter inte lika bra..

Petra och Arrak, fjärrdirigering..

Efter 4 timmars aktivering åkte vi vidare till kusin Henke som fyllde år. Där bjöds det på fika och god tårta, inte för min del förstås, men jag hade fullt upp med att hålla ögonen på Zebban. Som vanligt får han mina ben att bli som spaghetti..

Zebban är glad att se dig och tycker du är en kul prick säger matte.

(Zebbe har upptäckt mig och ser ett smörgåsbord - dvs mig)

Zebbe har massor av energi och vill bara leka med dig säger matte.

(Zebbe har bestämt sig - jag är hans nästa måltid)

Va inte så fånig, passa på att lattja lite nu säger matte.

(Hjälp, han attackerar mig, min sista stund är kommen, jag är bara en liten, liten schäfer, jag lovar att inte vara kaxig, bara du låter mig vara)

Passade på att smita ner i en bäck i förhoppning om att Zebban inte ville blöta ner tassarna, men icke, han var mig hack i häl vart jag än tog vägen. Min räddning är att jag är lite snabbare och smidigare och väldig, väldigt undergiven. Det är med skräckblandad förtjusning jag "leker" med Zebban, lite roligt är det ju, men han är ganska burdus och gillar att brottas och tacklas. Sånt förstår jag mig inte på, jag gillar att springa i cirklar och jaga eller bli jagad - inte bli nermejad.

Åh, det var skönt att komma hem och slappa av på verandan efter dessa mentala prövningar som det bjöds på denna dag.

I torsdag var vi på långpromenad tillsammans med Petra, Tjejen och Arrak.

Vi hade tur som klarade oss undan regnet sånär ifrån lite duggregn under vår 2,5 timme långa promenad. Väl tillbaka vid bilarna började det spöregna. Är det en sån dag man skulle ha köpt sig en lott också?

Här tittar vi ut över sjön Orlången som låg dold i dimman.

Lite platsliggning åkte vi på också. Vi hittade också köttbulleträd längs vägen (borde finnas fler sådana), hoppade på lite stenar och tittade på en hel del hästar. Några hästar blev lite uppjagade när vi passerade och for runt som vildar i hagen.

Vi avslutade med att jag fick leka lite med Tjejen på egen hand. Vi var nog ganska trötta båda två efter långpromenaden så vi lekte inte så länge. Fick raca fram och tillbaka över ängarna. Matte sade att jag hade lite svårt att sitta kvar. Fattar hon inte att det var med flit att jag så till att skaffa mig ett rejält försprång, i alla fall i ena riktningen (fuling sade matte). På tillbaka vägen fick Tjejen försprång och vann racet.

Tog en massa bilder igår när vi var iväg på äventyr, ska lägga ut dem lite senare. Nu skiner solen så nu ska datorn få vila till kvällen. Idag ska vi ta det lugnt, men på måndag händer det visst något igen..

Hoppas att ni alla har det lika fint som vi har det här i Stockholm idag!!

Glad påsk allesammans! Vi skäms över att varken ha bloggat eller läst bloggar på två veckor. Började med att matte hade det körigt på jobbet och sedan fick datorn virus (troligen efter besök på SSBK´s hemsida). Husse fixade såklart och tur är det för annars hade matte inte haft någon dator än. Det var bara det att allt såg annorlunda ut och fungerade annorlunda. Matte gillar inte sånt på datorer, de ska bara fungera och knapparna ska se lika dana ut som alltid. Teknikfientlig suckar husse och tittar uppgivet på matte som surar över förändringarna på skärmen. Hur som helst så behövde matte en liten spark därbak för att komma igång, så det tackar vi Ia för som kommenterade att bloggningen var saknad:)

Hur som helst så har inte kameran heller varit igång så ofta sista tiden. I tisdags var den dock med när matte tog med mig på promenad runt sjön Flaten. Matte är halvledig den här veckan och jobbar hemifrån lite på kvällarna istället. Passar utmärkt då man hinner njuta av dagarna och skippar TV-soffan på kvällen istället.

Vi började med att kolla in denna märkliga sak som låg på isen vid badet.

Tittade länge men är fortfarande inte säkra på vad det är för något.

Efter att ha racat på stranden kollade jag vattentemperaturen. Insåg snabbt att det var för kallt och tyckte det var obehagligt när isen sprack under tassarna så jag vände snabbt in mot land igen.

Vi gick vidare och halvvägs slog vi oss ned och beundrade den vackra utsikten. Det var jag, matte och naturen. Kan det bli bättre? Kom på matte med att gå och nynna på Jan Malmsjös låt "Den bästa tid är nu, är nu..." Helt vansinnigt för hon gillar inte varken låten eller artisten, men det var väl texten som passade så bra just denna dag.

Efter en stund gick vi vidare, men vi kom inte så långt förrän vi fick ett uppdrag på halsen..

 Så klart vi måste följa spåren..

Tror de tillhör den här bjässen, vilken tur att den inte var riktig. Föredrar helt klart andra arter i skogen..

Hittade strax fram till ett litet hus, upprättat till förmån för skogens djur.

Kunde inte motstå frestelsen att göra ett besök, jag är väl också "skogens djur"? Tittut allesammans!

Mot slutet av promenaden gick vi förbi ekudden tror vi att det heter. Vackert, vackert! Det kändes verkligen som om den bästa tid är nu...
Alldeles nyligen var det för kallt och snart är det för varmt, kryllar av fästingar, bromsar, flugor, ormar, mördarsniglar och allt annat djävelskap som hör sommaren till. Men just nu, nu är allt PERFEKT!!

Idag har vi också varit ute på äventyr och imorgon ska vi iväg på  nya äventyr. Men det får vi berätta mer om imorgon kanske.

Sov gott allesammans och njut av årets bästa tid - våren!