Har varit på promenad som vanligt idag. Fortfarande lika kallt och solen envisas med att gömma sig bakom de snötunga molnen.

Det har sin charm det också, trädgrenarna är otroligt vackra nu då de ser ut som konstverk.

Vi kunde konstatera att isen har lagt sig på sjön och att en modig typ gett sig ut med fiskeutrusningen i högsta hugg. Matte går inte ut på isen innan lastbilarna plogar upp en skridskobana. Känns tryggast så.

Väl hemma gosade jag ner mig i soffhörnet. Husse som ville gosa kom och satte sig bredvid mig och hittade då ett av mina gömställen (under filten, nertryckt under soffdynan), där jag nogsamt hade gömt undan ett av mina ben. I går hittade matte ett annat av mina ben under Kims huvudkudde. Det är väl katten också att man inte kan få ha sina saker i fred någonstans. Hur som helst så blev jag ganska olycklig när husse plockade fram mitt ben. Blev ju tvungen att ta hand om det på nytt så jag lommade iväg med det. Först några varv på nedervåningen och sedan tassade jag upp på övervåningen. Efter en stund kom jag ned-trippandes för trappan, mycket nöjd med mitt nya gömställe.

Matte blev dock mycket misstänksam när hon slängde ett öga på min nos när jag kom ner. Hon sade att det finns bara ett ställe inomhus hos hos som man kan få den här utseendet på. Attans också, tror jag blev avslöjad på direkten.

Nice, eller hur? Katterna hade precis gjort ifrån sig också så det lagom konsistens i lådan. Matte skällde på husse som inte lät mitt ben ligga kvar i soffan och tyckte att han både kunde städa upp efter mig och tvätta av min nos. Husse fick väldigt bråttom iväg att uträtta några mycket viktiga, akuta ärenden så innan matte han blinka så var bilen ur synhåll. Mitt ben åkte tyvärr med innehållet i kattlådan. Så kan det gå!

Blev väckt redan 07.30 imorse, gäsp... Känns tidigt så här i jullovstider när man har vant sig vid sena nätter och lika sena morgnar. Skönt att komma iväg i tid tyckte matte. Målet för morgonpromenaden blev Balingsta gård, en härlig, men kall 2 timmars promenad. Även idag kom en lösspringande hund framrusande mot oss, tror det var en stor riesen den här gången. Som tur var stannade den 1 meter ifrån oss, matte hivade iväg en snöboll och till slut vände den om och sprang efter husse som hade vänt och gått åt andra hållet. Det är inte kul att få in en ensam, lös hund utan husse mitt i vår lilla trupp. Man har ju inte en aning om den är snäll och bara nyfiken, eller om den vill mucka gräl..

Här är vi nästan framme vid målet. Lite trist med den här sträckan är att man måste gå samma väg tillbaka. Lite sol hade suttit fint denna kalla dag, men man kan ju inte få allt här i livet.

Jag blev alldeles rimfrostig, matte gillade min nya look.

På eftermiddagen skulle jag ta min nalle med mig och krypa ner i Tobbes säng. Det var bara det att den redan var upptagen. Finkänslig som jag är så smög jag upp och lade mig bredvid Tuffe. Sedan lade jag mig ner och använde Tuffe som huvudkudde. Han blev klart störd över att inte få ha sängen för sig själv och gick därifrån, hi, hi.. och därmed kunde jag breda ut mig bäst jag ville!

Nu lider året mot sitt slut och i övermorgon är det premiär för 2010, vi undrar så vad det nya året har att bjuda på.

Återkommer med en liten årskrönika snart, matte tyckte det var roligt att titta tillbaka på vad som har hänt under året. Med hjälp av allt bloggande så är det så lätt att se tillbaka och minnas allt som hänt.

GOTT NYTT ÅR önskar vi er alla redan nu om vi inte hinner återkomma innan året är slut.

Inget fel på husses intelligens, men matte undrar hur han tänkte när han tvättade bilen häromdagen. Ok, det var plusgrader då, men nu är det -10 grader, det får vissa oönskade effekter. Speciellt om man har en Audi som har problem med låsen redan innan. Dessutom sade det "pang" om uttaget till kupévärmaren igår, så den fungerar tyvärr inte heller. Men, även solen har fläckar och han är ju världens bästa husse i alla fall.

Hur som helst så skulle vi åka och fixa några ärenden, bara det att vi inte kom in i bilen. Husse försökte med en värmepistol men efter en kvart var resultatet fortfarande detsamma - vi kom inte in i bilen. Som tur är så är husse en kreativ person, försvann in i garaget på nytt och kom ut fullastad med prylar.  Aha, lite skivor och isolering blev väggar och några filtar uppepå fick bli tak. Mitt i alltihopa står en byggfläkt. Vilken mysig koja dörren fick. Tro det eller ej men efter ytterligare 15 min var magin ett faktum och dörren gick upp. Tjoho!
Tyvärr ser vårt garage ut som de flesta andra?? Fullt med allt annat än plats för få in en igenfrusen bil. Skulle inte skada med några arbetstimmr i garaget. Men det är ju så skönt att bara få vara ledig.

Nu var det ju så att det var tänkt att jag också skulle få följa med. Jag gillar att följa med i bilen även om det inte är någon utflykt för mig. Känns bra att veta bara att de inte gör något skoj utan mig. Problemet var att samtliga dörrar var fastfrusna. Men eftersom jag har världens snällaste husse så bygger han en ny koja till bakluckan och tinar upp den också. Så efter ytterligare en kvart så kunde även jag få hoppa in i bilen.

Igår kväll inträffade ytterligare en incident. Matte sprang in på ICA i Farsta för att handla, under tiden satt Kim i bilen och läste, med musik och lyse på. Bilen stendöd när vi skulle därifrån.  Som tur är har vi världens bästa vänner som ställer upp i  alla väder och med kort varsel räddade matte och Kim från en natt på parkeringen i Farsta C. Frid och fröjd om det hade slutat där, men när de precis var klara så är det något klantigt skrälle som med full gas lägger i backen på sin bil och kör utan att över huvudtaget se sig om - PANG!! Världens jättebuckla i hela bakre sidan. Tyvärr inte i vår bil, matte hade blivit själaglad om det hade varit det. Dels för att vår bil hade behövt en ny sida bak och dels för att hon skulle ha sluppit ångesten hon nu fick dras med. Snälla Lillen som lämnade soffhörnet och brasan för att komma och hjälpa fick nu en väldig massa bekymmer på halsen. So sorry!! Det märkliga var att parkeringen var såpass tom att hon knappt hade behövt backa alls. Vi får glädjas åt att ingen levande varelse stod ivägen, då kunde det ha blivit riktigt tragiskt.

Själv har jag varit på mina vanliga promenader. Fick leta korvbitar inomhus idag, hittade allihopa, alltför fort enligt matte. Här är jag i fullfart att äta upp en som jag precis nosat upp.

Imorgon ska jag visst få träffa Tjejen hörde jag matte prata om i telefonen. Det ser jag fram emot. Bäst man tar igen sig nu så man är pigg tills imorgon.

Sov gott allemsammans!

Har sovit skönt i natt, bäddade ner mig i Tobbes säng och ville inte gå ut på någon sen "lätta på benet" runda, zzzzz..  Matte var snäll och lät mig sova vilket fick till följd att jag 06.30 inte kunde hålla mig längre utan blev tvungen att köra upp matte. Hon morrade lite och sade hon ångrade att hon inte körde upp mig i går kväll, hon tyckte det var bättre att hon körde upp mig än att jag körde upp henne. Tycker inte jag som var väldigt nöjd över att få sova i fred igår.

Vi tog med oss lite bröd och matade fåglarna med på vägen ut till Farstanäset. De var inte ett dugg rädda för mig utan åt spatserade glatt runt mig och glufsade i sig av brödet.

Jag fick lite utdelning jag också då jag sprang på ett korvträd. Trodde inte att det var säsong för korvträd nu så jag blev mycket glad över fyndet. Stannade sedan på vägen tillbaka för att kontrollera om det hade vuxit ut nya korvbitar men det tar visst mer än 1 tim. Ska hålla noga koll framöver så ingen annan lägger beslag på mitt träd.

Smulan åkte ju hem igår så idag har jag fått roa mig på egen hand. Matte undrade vad jag höll på med där jag stod i skogen och grävde. Kom efter en stund springande med denna pinne. Måste skicka matte på gym då hon sade att hon inte orkar kasta den åt mig.

På väg hem mötte vi en liten, typ en tvärhand hög, ilsken lösspringande hund.  Så fort den fick syn på mig satte den full fart mot oss, skällde, morrade, visade tänderna och försökte attackera mig. Matte, som snabbt insåg vem som skulle gå förlorad ur en kamp, fick ta ett rejält tag i halsbandet på mig och försöka hålla illbattingen borta med fötterna till hans matte kunde komma och ta bort honom. Jag brukar inte ha några problem att hålla mig lugn, även om mötande hundar skäller eller morrar  på mig,  men när någon uppenbarligen ger sig på mig då djä.... Då viker jag inte en tum. Får samma effekt som Hulken, jag växer fyra storlekar, hornen växer ut, lejonvrålet kommer upp ur strupen och jag ser ut som en vithaj. Det skrämde dock inte den lilla illbattingen ett dugg, han såg ut att tro att det var han som var stor och stark. Det hela slutade som tur var väl då hans matte hann fånga upp honom innan vi hade kommit i närkamp.

Trist avslutning på en annars trevlig promenad.

Nu ska jag ta igen mig och matte ska städa upp lite här hemma efter julfirandet.

Ha det gott allesammans!

Förmiddagen ägnades åt en långpromenad med matte och Smulan. Den sista innan hon åker hem idag. När matte kom ut på trappen såg hon något hon aldrig har sett i området tidigare. En älg som kom lunkande på vägen alldeles på egen hand. Matte förstod att jag skulle notera besöket så det blev koppel på.

Mycket riktigt så noterade jag älgspåret i snön och matte fick en 100 kilos kloss i kopplet. Hon tog tillfället i akt och övade inkallning, mycket trist aktivitet om ni frågar mig. Jag var ju upptagen med viktigare saker och ville egentligen inte alls avbryta mitt viktiga uppdrag. Men det är ju trots allt jul och man ska vara extra snäll så jag kom snällt när matte ropade. Tyärr ingen bild på älgen vilket hade varit kul att visa.

Sedan busade vi på ängarna. Det var tungt att springa i den djupa snön idag men vi kämpade på bra. Matte också för den delen.

Sedan hittade vi något i snön som doftade mycket intressant. Genom teamwork lyckades vi snabbt gräva undan all snö.

Tänker inte berätta vad vi letade efter, men det luktade fantastiskt gott.

Matte undrar om det går att andas under snön eller om vi höll andan hela tiden. Hon blev nästan orolig att vi skulle få syrebrist där under snön.

Smulan blev trött och tog en vilopaus i snön.

Jag följde hennes exempel och tog igen mig lite jag också.

Sedan var det full fart igen.

Smulan övade på piruetter..

..och jag tog några balettsteg jag också, dock inte lika graciösa (mattes åsikt).

Lagom tills vi kom hem igen tittade solen fram för första gången på länge och vi fick posera lite i solskenet.

  
Därmed tackar jag Smulan för den här veckan. Mycket skoj har vi haft, men nu kommer jag nog att sova ut ordentligt för trots allt är det ju så att man inte kan slappna av på samma sätt som vanligt när man har en inbo. Måste ju hålla ett öga på matskålen, leksakerna och allt annat som jag anser tillhöra mig.

Har varit på släktmiddag hos mattes brorsa idag. De flyttade in i nya huset igår och trots att ytskikten ännu återstår så var julgardinerna på plats och julstämningen på topp. Träffade såklart sheriffen med underhuggare, idag inträffade dock något märkligt. Vi hade Smulan med oss och hon drog till sig all uppmärksamhet. Till min stora glädje så hade varken Zebban eller Luke hade tid att hänga efter mig. Fick därmed en mycket stillsam kväll och kunde strosa runt i huset bäst jag ville utan att någon tog någon som helst notis om mig. Fr o m nu ställer jag krav på att Smulan är obligatorisk som sällskap när vi åker dit.

Zebban blev så störtkär att han fick hålla sig i hallen. Han kunde bara inte släppa Smulan med blicken för en sekund.

Vi andra inspekterade julbordet. Fanns en hel del som jag hade kunnat tänka mig att smaka om jag hade fått.

Smulan hittade ett märgben på golvet som hon glatt tuggade på. Jag låg en bit ifrån och blev lite avis. Visade matte att jag i smyg har övat på kryp, vilket jag visade mig vara mycket duktig på.

Inget fel på min nos. Talade om för matte att jag noterat i vilket skåp grisöronen förvarades. Det visade sig vara en lyckosam upptäckt och vi fyrbenta tilldelades alla var sitt grisöra av Erika. Här jag och Luke som smaskar i oss av delikatesserna. Berättade för matte att jag noterat att det fanns rådjursstek i kylskåpet också. Gav dock ingen utdelning. Sånt är för tvåbenta sade matte. Jag delar inte hennes åsikt.

Smulan gillade också grisöron och såg till att äta upp varenda smula.

Smulan passade också på att  bekantade sig med Kaj. Det var hundar, katter och barn överallt.

Vi fyrbenta blev alla trötta och Luke gick och lade sig på en solstolsdyna i ett hörn.

Jag tyckte det såg väldigt skönt ut så när han gick därifrån för att dricka lite vatten var jag snabb att lägga beslag på slafen. Han såg mycket förvånad ut när han kom tillbaka och platsen var upptaget. Själv sov jag som en stock och låtsades inte om honom.

Vi tackar för en trevlig kväll och hoppas vi får tillfälle att ses snart igen.

Imorgon är det dags för Smulan att åka hem till sig, men jag får säkert tillfälle att träffa henne också igen snart.

Så blev det då äntligen julafton. Eftersom det blev så sent igår kväll tog det lite tid innan vi kom iväg, men när vi äntligen kom ut tog vi en promenad runt Ågestasjön.

På ängarna fick Smulan vara lös en liten stund och vi fick tillfälle att göra oss av med allt spring i benen som vi hade samlat på oss under natten.

Sedan tog jag tillfället i akt och passade på att lära Smulan allt jag kan om spår. Vilka som är intressantast och vilka som gör matte argast (enkelt, det är samma sak).

Visade även var man hittar juldelikatesserna - frusen hästskit.

När vi var nästan hemma träffade vi Elin som precis kom tillbaka från en tur i skidspåret med Mirko. Hon hade sett oss på håll och hann köra i fatt oss med bilen.  Jättekul tyckte matte som fick tillfälle att önska dem God Jul. Jag tyckte också att det var trevligt att träffa Elin och ville inte dela med mig av uppmärksamheten till Smulan. Anser att Elin är min kompis, en mycket trevlig sådan.  

När vi kom tillbaka hade husse lagat tomtegröt, dukat och väckt grabbarna. Bara att slå sig ner vid dukat frukost (lunch) bord. Mycket trevligt tyckte matte.

Efter att ha tittat på Kalle Anka på TV kl 15.00 och sedan ätit julmiddag var det äntligen dags för dagens höjdpunkt - julklappsutdelningen.

Jag fick en ny gris, en mycket uppskattad julklapp då jag har haft min förra sedan jag var valp och den sknar både fötter, öron och pipljud. Jag vaktar numera den nya grisen mycket noga och bär den med mig hela tiden.

Smulan fick såklart också en julklapp. Ett ben som jag i ett obevakat ögonblick lade beslag på och nu har gömt väl på ett mycket hemligt ställe.

Fick ett snyggt halsband också, beställt från Sadelmakarna i Vallentuna. Känner mig väldigt snygg i det. Tror dock att matte gillar det ännu mer, vet att hon gått och suktat efter det här halsbandet i flera år.

De övriga i familjen fick såklart också julklappar. Alla julklappar var försedda med mer eller mindre fyndiga och märkligt formulerade rim, vilket bjöd på en hel del nöje och glada skratt under julklappsöppningen.

Kim stod för kvällens humorklapp då han hade införskaffat dessa hjälmar till husse och lillebror samt försett dem med texten "far och son". Årets julklapp var nog annars dubbdäck till de tvåbenta, gummidamasker med broddar i. Perfekt till husse, matte och svärmor som numera går tryggt och stadigt på isiga promender.

Julaftonskvällen avslutades för vår del med en promenad runt sjön med husse. Matte var trött efter en lång dag och somnade i soffan sedan hon skjutsat hem svärmor. Alla känner sig mycket nöjda med julafton som har varit en lugn, stillsam och väldigt trevlig dag på alla sätt och vis!

Vi önskar er alla en fortsatt God Jul!

Dan före dan var det fullt upp även för oss fyrbenta, därav ligger vi efter lite i bloggandet.

Vi har fixat julskinkan och såklart även provsmakat den. Måste ju veta vad som ställs fram på julbordet. Skinkan fick klart godkänt och Smulan håller vakt så ingen tomtenisse kommer förbi och tar den med sig.  

Vi hjälpte grabbarna med att klä granen.

Sedan hade vi dragkamp med Smulans leksaker. Jag tycker såklart att ALLT som kommer innanför dörrarna i mitt hus tillhör MIG.   

Matte och husse de pysslade lite de också. För drygt 1 år sedan monterade de upp garderober i hallen. Skoskåpet blev dock aldrig färdigmonterat, men idag har det äntligen fixats så nu står skorna i parad och väntar på nästa säsong.

Eftersom Smulan får hålla sig i hallen tills hon har torkat efter varje promenad så blev det lite bökigt när husse och matte konstant låste sig inne eller ute då dörren in till vardagsrummet har saknat handtag (det är väl så där en 3 år sedan dörren monterades). Det fick husse att ta tag i saken och numera är handtaget på plats, tog ungefär 3 min att fixa:) Tjusigt värre!

Fram på eftermiddagen var matte extremt grinig. Något blev fel med degen till julkakorna och de blev nästintill oätliga, mattes humör var inte direkt på topp.  Husse konstaterade att matte inte hade ätit något och fixade snabbt ihop lite ätbart till henne. Man kan tolka det som man vill men matte tolkade det som att husse ville vara lite extra snäll mot sin högt älskade hustru. En annan variant, mer trolig om ni frågar mig, var att tolka det som att husse ville slippa ha en gnällig kärring i huset.. Oavsett anledning så smakade gröten fantastiskt och matte blev på gott humör igen:)

Julstöket fortsatte med julklappsinslagning långt in på småtimmarna och Tuffe ville gärna hjälpa till. Han åkte dock upp på övervåningen då han ställde till med mer besvär än var till hjälp då han tuggade på julklappssnörena, lade sig på julklappspappret och var allmänt ivägen.

Sedan väntade vi alla med spänning på att det skulle bli julafton.